Frida Muranius lyckades i somras med att skapa en riktig landsplåga med den dansbandsreggae-influerade låten "Dunka mig". Hon fick med denna lilla sång kritik för texten som beskrev väldigt våldsam sex. Hur hon ville bli "dunkad gul och blå". Det underliga med hela kalibaliken är inte den kritik hon fick utstå utan kritiken hon slapp. Hela hennes debutskiva är späckad av våldsam masochistisk sex. Låtar med titlar som. "Korsfäst mig", "Smiska mitt lik" och "Olla mitt stoft", tre låtar som utgör en trilogi i eskalerande sadism mot Frida Muranius. Själv tyckte jag att redan "Dunka mig" var lite väl grov att lyssna på men tydligen var det en västanfläkt mot den kalla kuling av självplågande skitmusik som komma skulle.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar