Jag såg filmen "Ett öga brunt" igår. I en mörk biosalong med inplastade fotöljer. Jag kan så här i efterhand säga att jag blev besviken. För det första är jag glad att jag gick själv. "Ett öga brunt" är på intet sätt en familjefilm. Dessutom verkar den inte ha något med den fina familjefilmen "Ett öga rött" att göra. Det enda som påminde om "Ett öga rött" var språkbruket. Fast i "Ett öga brunt" hade ordet "fladderflaggish" en helt annan betydelse likaså uttrycket "en fin pussylago".
Gud vad jag hatar uppföljare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Äntligen har jag hittat hit... Hemma och sjuk men känner mig lite bättre nu efter några skratt.
Var själv och såg filmen med mina syskonbarn ..och 200 fjortisbrudar som kämpade för att överrösta THX-ljudet. Ïnte helt överrsaskande så lyckades de nästan med uppgiften...
Hade nog föredragit att se "Ett öga brunt". Det känns som att en nerskruttad salong i alla fall varit garanterat fri från gapiga fjortisbrudar.
Grattis i förskott. Ses på lördag!
Skicka en kommentar